Förändra beteenden med hjälp av en beteendeanalys
Vi människor har en tendens att göra för mycket eller för lite av olika saker. Kanske känner vi till exempel ibland att vi dricker för mycket alkohol. Eller spenderar för lite tid med familjen. För att nå en förändring måste vi först bli medvetna om våra beteenden. Då kan vi ta hjälp av en beteendeanalys.
Ett sätt att få överblick kan vara att spalta upp våra beteenden baserat på ”överskott” eller ”underskott”, d.v.s. om vi gör mycket eller för lite. Genom att förstå frekvensen av ett visst beteende kan vi få nyttig information om oss själva, och ledtrådar när det gäller att förstå olika faktorer som styr oss. Vad är det då som avgör vad som är ett över- eller underskott, vad är det vi jämför med? Är det att jag dricker mer alkohol i förhållande till andra? Nej, det avgörande är variationen hos den enskilde individen, inte i jämförelse med andra.
Beteendeanalys hjälper oss att förstå
Kunskapen om hur människor beter sig, är kunskapen om förändring av mänskligt beteende.
Vi kan skapa positiva drivkrafter om vi har kunskap om vad som påverkar människors beteenden, vilket i sin tur kan ge ökade prestationer och arbetstillfredsställelse. Forskning om vad som påverkar beteenden visar att mänskliga beteenden följer vissa lagar oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Vi kan på så sätt förutsäga vilka effekter olika förändringar får på människors beteenden. Tillämpningen av denna vetenskapliga kunskap om beteenden kallas beteendeanalys.
En beteendeanalys hjälper oss att förstå anledningen till olika beteenden, både sådana som är gynnsamma och icke gynnsamma.
A = Aktiverare = Det som föregår eller utlöser beteendet.
B = Beteende = Det man gör.
C = Konsekvens = Konsekvensen av beteendet, både på lång och kort sikt. Omedelbara konsekvenser, d.v.s. den kortsiktiga vinsten, har en tendens att vara det som styr vårt beteende.
Genom att använda beteendeanalysen kan man förändra sitt beteende så att det blir mer gynnsamt. Om vi kan analysera vad vi gör (B) samt uppmärksamma i vilka situationer det är plågsamt och vilka omständigheter som triggar (A) varför jag gör så och även se konsekvenserna (C) så ökar möjligheterna att förändras.
Men för att förändra ett beteende behövs inte bara insikt utan också träning. Inom den kognitiva beteendeteorin (KBT) finns begreppet exponering (att utsätta sig för) och det innebär att vi tränar på vårt nya beteende och på så sätt skapar vi ett nytt beteende och förhoppningsvis en ny positiv erfarenhet som överskrider våra tidigare negativa erfarenheter av samma beteende. Exponeringsnivån anpassas efter individen.
Ett illustrerande exempel
Ett exempel från en arbetsplats kan analyseras med beteendeanalysen. Ett företag befinner sig i en dysfunktionell situation med ohjälpsamt beteende.
- Situation/aktiverare (A): Organisationen förändras för att möta kundernas behov. Förhållningssättet i organisationen ska förändras genom att gå ifrån förvaltning till utveckling.
- Automatisk tanke hos individ: ”Förändring är otäckt.” ”Jag kommer att bli av med jobbet.” ”Jag behöver förändras, det är jobbigt och kräver energi”
- Känsla: Oro och ångest över att jag kanske förlorar jobbet eller gör fel.
- Beteende (B): Jag stävar emot organisationsförändringen, medvetet eller omedvetet.
- Kortsiktig konsekvens (C): Jag jobbar emot ångesten och behöver inte gå in i förändringsprocessen.
Vi undviker i all möjligaste mån att göra fel och gå in i obehagliga situationer. Men om vi endast arbetar för att försöka undvika något negativt skapar vi snabbt stress, oro, frustration och trötthet. Det påverkar självklart prestationsförmågan och effektiviteten.
Istället vill vi förflytta organisationens individer till ett mer funktionellt beteende både för organisationen och för individen. Målet är att skapa en arbetsmiljö som förstärker bra beteenden och försvagar de som är icke gynnsamma.
Sören Hjälm
Ledarskapskonsult, STQM
Litteratur
Olofsson, R (2010). Beteendeanalys i organisationer – Handbok i OBM, Stockholm: Natur & Kultur
Ramnerö, J & Törneke, N (2013). Beteendets ABC – En introduktion till behavoristisk psykoterapi, Lund: Studentlitteratur, 2:a upplagan