IBIC ger genomförandeplanen en robust struktur med kvalitet

Klart är att en väl genomtänkt struktur alltid ger en robust verksamhetsleverans och IBIC bidrar till den. Närmast Brukaren finns det ett styrande dokument som avgör dennes välbefinnande i vardagen – en genomförandeplan.

Efter att ha lyssnat på Socialstyrelsen vid olika tillfällen rörande IBIC-modellen är jag nu övertygad – den är riktigt bra. Tidigare kallad ÄBIC, och sedan hösten 2016 benämnd IBIC, spänner den över båda lagrummen SoL och LSS. I modellen ingår byggstenar som processmodell, begreppsmodell och informationsmodell samt ett språk baserat på ICF-koder. Det sistnämnda förtydligar behovsbilden hos brukaren innan biståndsbeslutet och ger ett underlag för en strukturerad genomförandeplan. Tack vare ett gemensamt språk och rubriker blir planen uppbyggd på samma sätt oavsett vem som tagit fram underlaget och kan i professionen delas på ett effektivt sätt.

På sikt kommer det även innebära att professionen nationellt med ICF-kunskap inte behöver lära nytt vid exempelvis byte av anställning. Katrineholm, som startade med ÄBIC och är tidiga med IBIC, har lagt ut en instruktion för hur en genomförandeplan ska fyllas i, vilket är ett bra exempel. Den ger en god bild av hur det bedömda funktionstillståndet enligt ICF tas vidare till hur insatsen (KSI) bör utformas.

Behöver ni hjälp att skapa struktur i er verksamhet? Läs mer här!

Fördelar med IBIC-modellen

Om IBIC-modellen i sin helhet i första hand ger ett processtöd till kommunen som huvudman och som beställare av insatserna, kan privata utförare med fördel dra nytta av flödet. Jag tänker då på de två sista blocken i flödesmodellen, vilka är genomförande av insats och uppföljning av insats.

Genom att utföraren harmoniserar sitt eget kvalitetsledningssystem till dessa två block, får verksamheten fokus på sin del av IBIC-flödets sex block. Hos några kommuner kan vi idag se ett anpassat arbetssätt med ICF som grund, vilket är ett bra sätt att starta sitt införande, även om systemstödet baserat på IBIC ännu inte finns på plats.

Tittar man specifikt på hemtjänst under LOV ger IBIC också ett tydligt gränssnitt mellan beslut som tas av socialtjänsten, utförandet som kan utföras av kommunen eller en privat utförare samt uppföljning av insats. När det kommer till LSS, som i valda delar kan vara mer omfattade att beskriva, innebär IBIC stor nytta med ett gemensamt språk som ICF.

Sättet att arbeta och organisera sig har så stora fördelar för kvalitet och jämlik omsorg, att det bara kan handla om ”när”. Ett införande är dock omfattande och påverkar många, både för de som direkt arbetar i processen men också de delar som stödjer den. Men väl på plats så kommer fördelarna bli synliga och möjligheten till samverkan ökar också starkt.

Vilken erfarenhet har du?

Dan Lindqvist
Verksamhetskonsult, STQM
dan.lindqvist@stqm.com