Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete ger stora vinster

Det finns mycket att vinna – för de enskilda medarbetarna, teamen och hela organisationen – på att inkludera ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete i verksamhetens vardagliga processer. Ingela Johansson delar med sig av några tips från framgångsrika verksamheter som värnar både hälsa och finansiella resultat.

Jag träffade Fia (fingerat namn) i ett coachsamtal häromdagen. Fia är chef i ett stort internationellt bolag och har ett tjugotal medarbetare under sig. Hon berättade för mig om en typisk dag på jobbet, som börjar vid 07.15 ”för att hinna checka av mails och news” innan hennes kollegor dyker upp vid 9-tiden.

Dagen fylls av ständiga uppbrott och avbrott: medarbetare som behöver bolla idéer, hjälp med att prioritera sina uppgifter eller bara ”prata av sig”. Eftersom Fias chefsuppdrag även innehåller ett visst mått av operativa uppgifter med tuffa deadlines, som hon har med sig från sin tid som specialist, har hon svårt att fokusera och känner att hon inte riktigt är där för sina medarbetare. Lunch äter hon på språng eller vid arbetsbordet, för att hinna gå iväg i tid vid 16 för att hämta barnen på förskolan.

Hon beskriver det som att arbetsdagen tar en paus när hon går iväg för att hämta barnen. En paus som hon verkligen försöker ägna åt sina barn, med matlagning, prat om vad som hänt på förskolan och sist men inte minst godnattsaga. Ibland somnar Fia i sängen bredvid sina barn, men oftast har hon arbetsuppgifter som väntar och arbetsdagen tar vid igen vid 20-tiden…

Arbetsmiljölagen och föreskrifterna styr

Hur ser det egentligen ut med arbetsmiljön på våra arbetsplatser i Sverige? Och på alla tillfälliga arbetsplatser, i hemmet eller vid ett cafébord, i en iPad eller en mobil? Vem har koll på att jag har en ergonomiskt utformad arbetsplats, en ok arbetsbelastning eller att jag inte jobbar dygnet runt?

Arbetsmiljöverket står överst på inspektionstrappan, men ytterst är det arbetsgivarna som bär ansvaret.

”Alla arbetsgivare är skyldiga enligt arbetsmiljölagen att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och se till att arbetstagarnas hälsa och säkerhet garanteras.”

Plattformen för arbetsgivaren att stå på består av arbetsmiljölagen, SAM och OSA, och sakföreskrifterna, vilka utgör ”need-to-nivån”. Liksom självklart också det rehabiliterande arbetet. Att ta hand om det som redan är sjukt, hantera risker och brister på ett systematiskt sätt är lagstadgat och inget någon arbetsgivare kan se som en option.

Men för att vi ska må bra och kunna prestera som chefer och medarbetare över tid, krävs mer än så. Vi behöver jobba med det som får oss att behålla och utveckla hälsa. Denna del av arbetsmiljöarbetet kallas ibland det promotiva eller ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Kanske skulle någon säga att detta är ”nice-to-nivån”, men så enkelt är det inte.

Risk- och friskfaktorer

Det finns starka bevis för att framgångsrika verksamheter har en tydlig koppling till hälsa, engagemang, inkluderande ledarskap. Framgångsrika både utifrån medarbetarnas perspektiv, samhällets men också det finansiella resultatet. Detta har till exempel SIQ (Swedish Institute for Quality) forskat på och samlat i fem framgångsfaktorer, som utgör grunden i genomlysningen av verksamheter enligt SIQ-modellen.

Vad vet vi då om vad som får oss att behålla och utveckla hälsa, de så kallade friskfaktorerna? Eva Vingård, Professor i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, är en av dem som forskat kring friskfaktorer. Hon konstaterar först och främst att arbete i sig är en friskfaktor. Generellt mår vi bättre av att arbeta än att inte arbeta. Generellt…

Men om arbetsmiljön inte är gynnsam, t ex genom att ledarskapet brister, arbetsbelastningen är för hög i förhållande till resurserna eller om det finns uppenbara fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljörisker. Ja, då är arbetet eller snarare arbetsplatsen en riskfaktor i sig.

Integrera ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete i vardagen

När man har den grundläggande systematiken för arbetsmiljöarbetet på plats – har koll på risker och brister, åtgärdar och följer upp – då är det läge att också sätta systematiken för ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Om inte annat för att säkerställa prestation hos medarbetarna och därmed finansiella resultat.

Hälsofrämjande handlar i det här sammanhanget alltså inte om friskvårdsaktiviteter, fruktkorgar eller gym på jobbet. Även om detta också självklart främjar den individuella hälsan och kan ge positiva sociala effekter kollegor emellan.

Hälsofrämjande handlar mer om att utveckla de faktorer som stärker både individ, team och organisation. För att hälsa inte ska bli en sidovagn, utan en strategisk fråga behöver man integrera hälsofrämjande processer i vardagen, i den ordinarie verksamheten. Det kan man göra på många sätt.

I mina tidigare uppdrag inom hälsa och arbetsmiljö har jag sett följande framgångsfaktorer:

• Sätt frågan om hälsofrämjande / friskfaktorer på dagordningen från högsta ledningen till teamen ute i verksamheten. En enkel frågeställning som: Vad har vi gjort den senaste veckan/månaden som har bidragit till att vi mår och presterar bättre och vad har det haft för effekt för mig/teamet/verksamheten?  Att gå laget runt och kort dela reflektioner behöver inte ta mer än 10 – 15 minuter och ger en bra indikation om hur vi har det och hur vi mår på arbetsplatsen.

• När ni gör era riskanalyser, komplettera med friskanalyser. Vilka faktorer får oss att må bra, prestera och trivas på jobbet? Hur stor sannolikhet är det att de inträffar t ex dagligen och vilken/hur stor skulle effekten kunna vara om det inträffade oftare?

• Räkna på hälsovinster både utifrån kvalitativa värden, såsom hur engagerade eller involverade chefer och medarbetare känner sig. Men också i form av finansiella KPI:er. Hur mycket skulle vi tjäna på att minska från 2 till 1% sjukfrånvaro? Hur mycket kostar en ersättningsrekrytering av en chef som tröttnat på sina tuffa arbetsvillkor?

• Inkludera avsnitt som handlar om hälsa och hälsofrämjande i t ex ledarutvecklingsprogram och insatser för team och medarbetarutveckling. Ta fasta på det enkla, det uppenbara och det som fungerar på arbetsplatsen och utveckla det ytterligare.

• Satsa på att utveckla välfungerande, högpresterande och välmående team. I sådana team utvecklas tillit, skapas engagemang och främjas samarbete och hälsa.

Undrar ni hur Fia kommer att hantera sin situation? Det vet jag! Hon kommer att prata med sin chef i veckan om vilka förutsättningar hon behöver för att kunna göra ett bra jobb som chef och ledare. Hon kommer diskutera mandat, resurser, kompetens och vad en rimlig arbetssituation är för henne. Och hon kommer att ställa krav.

Hon gillar nämligen sitt jobb, sina medarbetare och sin arbetsgivare, men för att kunna vara hållbar som ledare över tid, kommer hon att ställa krav på sin arbetsgivare att de ska ta det arbetsmiljöansvar som åligger dem.

Ingela Johansson
Konsult inom arbetsmiljö, team- och ledarutveckling, STQM