Arbetsmiljön bör ingå som ett strategiskt mål i verksamheten

Förra veckan kom larm från Arbetsmiljöverket om att dålig arbetsmiljö skördar fler liv än arbetsplatsolyckor – och att antalet dödsfall på grund av arbetsrelaterad stress kommer att öka i framtiden. Vår kollega Milla Jonsson, som är expert inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt ger sin syn på situationen.

Mörka siffror för arbetsrelaterad stress

Världsdagen för säkerhet och hälsa på arbetsplatser inföll den 28 april och i samband med detta gjorde Arbetsmiljöverkets generaldirektör, Erna Zelmin-Ekenhem, ett uttalande i DN där hon konstaterade att stress är en av orsakerna till att arbetsrelaterade dödsfall kommer att öka.

Enligt den forskning som framtagits på Arbetsmiljöverkets initiativ är de främsta riskfaktorerna som hotar vår hälsa stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och fysiskt tungt arbete. 2019 har tyvärr startat på sämsta möjliga sätt då 19 människor redan förlorat sitt liv kopplat till orsaker på arbetsplatsen.

Forskningen menar att orsaken till dagens arbetsrelaterade dödlighet grundar sig både på den arbetsmiljö som varit och den som råder nu. Beräkningen av hur många liv som utvalda specifika riskfaktorer skördar varje år på svenska arbetsplater, visar på exceptionellt höga siffror, där exponering för riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete skördar mer än 500 människors liv per riskfaktor. Forskarnas analys indikerar också att antalet dödsfall på grund av arbetsrelaterad stress kommer att öka i framtiden[1].

Missa inte vår endagsutbildning kring förebyggande arbete och effektiv rehabilitering. Läs mer här! 

En nollvision som omfattar hela arbetsmiljön

För några år sedan passerade jag en arbetsplats där de satt upp en tavla som beskrev statistiken på företaget kopplat till arbetsplatsolyckor och tillbud. Punkten som handlade om dödsfall gjorde att det blev mycket påtagligt att det fanns risker som innebar att en medarbetare möjligen inte skulle komma tillbaka till sina nära och kära efter arbetspassets slut.

Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som tar ett helhetsgrepp på arbetsmiljöområdet inklusive arbetssjukdomar och de organisatoriska och sociala frågorna. De flesta av oss är troligtvis utsatta för flera riskfaktorer samtidigt på våra arbetsplatser. Där har arbetsgivaren ett stort ansvar för att arbeta förebyggande och prioritera vilka åtgärder som ska sättas in.

I Sverige så har vi mycket som är väldigt bra. Men när vi tittar till sjukskrivningstalen i Sverige så ligger de på en oroväckande hög nivå, speciellt de som är kopplade till stress och psykisk ohälsa. Det som framför allt förvånar mig, är att det varje år dör 40-60 personer kopplat till arbetsrelaterade olyckor och runt 10 000 drabbas av arbetsplatsolyckor som orsakar 14 dagars sjukfrånvaro[2] eller mer[3].

Ekonomiska konsekvenser av hög sjukfrånvaro

Vad kostar det då att inte arbeta förebyggande för att motverka sjukskrivningar?

Denna uppställning borde det vara ett väldigt tydligt incitament för arbetsgivare att hantera arbetsmiljöfrågan som en tydlig företagsstrategi som ligger i linje med verksamhetens ekonomiska mål.

Konkreta tips för ett effektivt arbetsmiljöarbete

Jag tror att många av de sjukskrivningar som vi ser idag förmodligen skulle kunna förebyggas om vi förändrade synen på hur vi arbetar. Vi vet att vissa områden påverkar oss negativt exempelvis arbetstiden och det ”gränslösa” arbetet som är en följd av vårt digitaliserade samhälle. Vi vet att det ställs högre krav på oss som enskilda individer – inte bara kopplat till arbetet utan även till det liv vi lever generellt. Slutligen vet vi att det hos många arbetsgivare finns en stor okunskap[1] kring hur vi ska arbeta mer konkret. Jag tror att många arbetsgivare vet att de ska – men saknar verktygen för att komma igång.

Så här kommer några konkreta tips och råd för ett effektivt arbetsmiljöarbete:

1. Ha en tydlig arbetsmiljöpolicy på företaget som är kopplat till era risker, inte bara fysiska utan även såväl psykiska som sociala.
2. När det kommer till rehabilitering: Ta fram en rehabiliteringspolicy som är tydlig i vad företaget vill uppnå, samt rutiner för både arbetstagare som arbetsgivare. Vad kan jag förvänta mig som arbetstagare att få för hjälp och vilket ansvar har jag? Hur ska jag som chef agera när en medarbetare blir sjuk?
3. Motverka förhållanden på arbetsplatsen som kan skapa en grogrund för kränkande särbehandling och diskriminering. Var observant på beteenden och attityder, och formulera en tydlig policy som även beskriver vad som händer om man bryter mot denna. Arbetsgivaren är skyldig att ha rutiner som beskriver vad arbetstagaren kan förvänta sig att få för hjälp.
4. Satsa på att utbilda dina chefer inom arbetsmiljöområdet.
5. Våga agera!

[1] AFS 2015:4 §6

[1] https://www.av.se/nyheter/2019/sjukdom-av-jobbet-dodar-fler-an-olycksfallen/

[2] Arbetsgivare har en skyldighet att ha en tydlig Rehabiliteringspolicy kopplat till föreskriften AFS 1994:1 samt rutiner för både medarbetare och chefer. Sedan den 1 juli 2018 har arbetsgivaren en skyldighet att göra en rehabiliteringsplan om det antas att medarbetaren kommer att vara frånvarande från arbetet i minst 60 dagar.

[3] https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsmiljostatistik-officiell-arbetsskadestatstik/statistik-om-dodsolyckor-i-arbetet/