Har ni inslag av destruktiva ledarbeteenden?

Vi grubblar ofta över problem mer än framgångar. Det finns en evolutionär förklaring till detta som grundar sig i vår överlevnadsinstinkt – vi reagerar starkare på det som kan skada oss än det motsatta.

Två av de första orden vi lär oss som barn är t.ex. bra och dåligt. Vi får betydligt mer bestående och starkare effekter av dåliga saker inom olika livsområden än av bra saker.[1] Vi ser även att negativa beteenden smittar till vår omgivning i större omfattning än positiva.[2]

Vad gäller ledarskap så gäller samma regler. Om vår nya chef .t.ex. skäller ut oss för att vi glömt portkoden första dagen på jobbet så kommer vi att bära med oss det och vara mer uppmärksamma inför det faktum att det kan hända igen. Försvarshögskolan har tagit fram en modell som tydliggör och synliggör dessa beteenden som kallas destruktiva beteenden.

Ledarbeteenden kan bli förödande

Destruktiva ledarbeteenden har två delar – en aktiv och en passiv. Den aktiva delen innebär att ledaren är arrogant, att hen behandlar medarbetare olika och är otrevlig. Ledaren visar också aggressiva tendenser, har överkrav och brukar hot för att få sin vilja igenom. Att inte hålla löften och att ta åt sig äran av medarbetares arbete är också exempel på aktiva destruktiva beteenden. De passivt destruktiva beteendena kan ta sig i uttryck genom att ledaren inte tar tag i saker, inte påvisar engagemang, inte visar sig bland medarbetarna och vågar inte konfrontera andra. Hur skulle du må och prestera med en sådan ledare tror du? Du kanske t.o.m. har egen erfarenhet av denna typ av beteenden och vet exakt hur det påverkade dig och din omgivning.

Forskning visar att konsekvenserna av dessa beteenden är förödande. Medarbetarna till ledare som uppvisar dessa beteenden har i högre omfattning sämre attityd och lägre tillit gentemot organisationen som helhet. De uppvisar även en sämre prestation, har lägre tillfredställelse och mår sämre (stress, emotionell utmattning).[3]

Så övervinner vi destruktiva ledarbeteenden

Sammanfattningsvis kan det konstateras att bad is stronger than good. Med detta är det dock inte sagt att dåligt alltid kommer att triumfera det bra, vilket skulle vara en undergång för människan. Snarare förhåller det sig som så att antalet upprepningar av bra saker övervinner det dåliga.[4] Vi kan lära om och ändra våra beteenden. Givetvis har destruktiva beteenden ofta en orsak och förklaring. Det bakomliggande kan vara en känsla av skam, skuld eller rädsla eller något som är mer vanligt idag – stress.

Så vi kan alltså övervinna det dåliga med det bra och det första steget är att synliggöra de destruktiva beteendena genom modellen som Försvarshögskolan tagit fram som kallas Utvecklande Ledarskap eller UL.  Den innebär en 360-analys som genomförs anonymt av chef, sidoordnade samt medarbetare där de utvärderarar frekvensen av dessa beteenden över tid. Utifrån sammanställningen kan du sedan välja att konfrontera dessa beteenden och på så sätt bidra till både din egen och dina medarbetares och organisationens utveckling.

Här kan du läsa mer om vad STQM erbjuder inom Utvecklande Ledarskap.

Pernilla Hjälm
Ledarskapskonsult och samarbetspartner till STQM

[1] Baumeister et al., 2001

[2] Fil.dr Sofia Nilsson, 2013-03-25

[3] Fil.dr Sofia Nilsson, 2013-03-25

[4] Baumeister et al., 2001